Tre villor – tre helt olika energibeslut
Kalkylatorer blir mer användbara när man ser exakt hur siffrorna hänger ihop. Här räknar vi därför igenom tre förenklade men realistiska exempel: solceller, batteri och värmepump. Alla antaganden visas öppet så att du kan byta ut dem mot dina egna.
Så ska exemplen läsas
Exemplen är inte offerter och inte personliga rekommendationer. De är pedagogiska modeller. Vi använder ett illustrativt elvärde på 1,65 kr/kWh för el som huset slipper köpa och 0,55 kr/kWh för exporterad solel. Faktiska priser varierar över tid, mellan elområden och mellan avtal.
Enkel återbetalningstid används bara för att göra mekaniken tydlig. Den tar inte hänsyn till kapitalkostnad, framtida elpris, komponentbyte eller degradering. Våra kalkylatorer kan därför ge ett annat och mer nyanserat resultat när du matar in dina egna uppgifter.
10 kWp på villa med 40 % egenanvändning
Anta att en villa installerar 10 kWp solceller för 110 000 kronor efter grönt avdrag. Den beräknade årsproduktionen är 9 500 kWh. Huset använder 40 procent direkt och exporterar resten.
| Investering | 110 000 kr |
|---|---|
| Årsproduktion | 9 500 kWh |
| Egenanvändning | 3 800 kWh |
| Export | 5 700 kWh |
| Värde egenanvänd el | 3 800 × 1,65 = 6 270 kr/år |
| Värde exporterad el | 5 700 × 0,55 = 3 135 kr/år |
| Summa första året | 9 405 kr |
| Enkel återbetalningstid | cirka 11,7 år |
Den viktigaste observationen är att samma produktion kan få olika ekonomiskt värde beroende på egenanvändningen. Om hushållet kan flytta mer användning till soltimmarna ökar värdet utan att en enda extra panel installeras.
Om egenanvändningen i stället är låg blir mer av produktionen såld. Då får systemet större exponering mot exportpriset. Därför är det missvisande att bedöma lönsamhet enbart från antal paneler eller kWp.
10 kWh batteri som främst flyttar egen solel
Anta ett 10 kWh-batteri som kostar 40 000 kronor efter fullt utnyttjat grönt avdrag. I detta exempel lyckas hushållet under året leverera ungefär 1 760 kWh från batteriet till huset efter förluster. Den elen hade annars exporterats för cirka 0,55 kr/kWh men ersätter nu köpt el värd 1,65 kr/kWh.
| Investering | 40 000 kr |
|---|---|
| Levererad batterienergi | 1 760 kWh/år |
| Skillnad köp/export | 1,10 kr/kWh |
| Årligt solellagringsvärde | 1 760 × 1,10 = 1 936 kr |
| Enkel återbetalningstid | cirka 20,7 år |
Exemplet visar varför vi inte automatiskt räknar in stora intäkter från batteri. Ren flytt av solel kan ge ganska begränsat ekonomiskt värde om skillnaden mellan köpt och såld el är liten eller om batteriet används få cykler per år.
Ett batteri kan ändå skapa ytterligare värde genom spotprisoptimering, effekttoppskapning eller betalda flexibilitetstjänster. Men dessa värden ska bara räknas med när hushållets avtal och nätavgift faktiskt gör dem möjliga. Att lägga på schablonintäkter utan underlag ger en snyggare men sämre kalkyl.
Storleken spelar också stor roll. Ett 15 eller 20 kWh-batteri kan ha lägre pris per kWh men vara sämre ekonomiskt om huset sällan fyller och tömmer den extra kapaciteten.
Direktelvilla där värmepumpen prioriteras före solceller
Anta ett hus som använder 20 000 kWh el per år. Av detta är 5 000 kWh hushållsel och 15 000 kWh går till uppvärmning och varmvatten. En värmepump antas täcka 90 procent av värmebehovet med SCOP 3,5. Resten täcks fortfarande med direktel.
| Ursprunglig värmeel | 15 000 kWh/år |
|---|---|
| 90 % via värmepump | 13 500 kWh värmebehov |
| El till värmepump vid SCOP 3,5 | cirka 3 857 kWh |
| Återstående direktel | 1 500 kWh |
| Ny el till värme | cirka 5 357 kWh/år |
| Elbesparing | cirka 9 643 kWh/år |
| Värde vid 1,65 kr/kWh | cirka 15 911 kr/år |
| Exempelinvestering | 120 000 kr |
| Enkel återbetalningstid | cirka 7,5 år |
I just den här typen av hus kan värmepumpen ge större första effekt på energikostnaden än solceller, eftersom den minskar själva behovet av köpt el. Efter installationen kan solceller fortfarande vara intressanta, men de bör då dimensioneras mot den nya och lägre elanvändningen.
Det är ett viktigt exempel på varför åtgärdernas ordning spelar roll. Om man dimensionerar solceller efter den gamla förbrukningen och sedan installerar en effektiv värmepump kan andelen exporterad solel bli större än planerat.
Vad händer om antagandena ändras?
Det är här en kalkyl blir ett beslutsverktyg i stället för ett säljdokument. Höjer du värdet på köpt el förbättras både solcellernas egenanvändning och värmepumpens besparing. Höjer du exportvärdet blir stora solcellssystem mer attraktiva. Ökar du antalet användbara battericykler förbättras batteriets ekonomi.
Därför rekommenderar vi att du alltid testar minst ett försiktigt, ett normalt och ett optimistiskt scenario. Ett köpbeslut är robustare om investeringen fortfarande ser rimlig ut när ett par antaganden blir sämre än väntat.
Vad exemplen inte försöker bevisa
De tre resultaten går inte att använda som en generell ranking mellan solceller, batteri och värmepump. Ett hus med vattenburen värme, ett hus med fjärrvärme och ett hus med direktel har helt olika utgångslägen. Takets solförutsättningar, nätavgift, elområde och befintlig utrustning ändrar också resultatet.
Poängen är i stället att visa metoden: definiera energiflödet, sätt ett värde på varje kWh, håll intäktsströmmarna separata och jämför sedan investeringen med samma antaganden.
Byt exempelsiffrorna mot dina egna
Starta med vår energikoll och gå vidare till den kalkyl som passar husets situation bäst.